Title: Tenement
Year: 1985
Dir: Roberta Findlay
Review: M Original
****
Där var det, det gamla lockropet.
Det som likt de sjungande sirenerna som lockade sjömän i fördärvet.
På framsidan av Tenement utlovas en film som är "too violent to be rated".
Ett ganska modigt statement med tanke på den uppsjö av filmvåld som passerat på filmdukarna genom åren.
Kaxigt är det dock utan tvekan.
Som en sann T.O-medlem dras man direkt till liknande taglines och statements.
Likaså blev det med denna film, som fanns med på en lång lista av mer okända skräckfilmer som hittats på internet.
På omslaget ropades denna sirenska lockelse ut och vi, likt de byxbuktande sjömännen lyssnade, och förde skutan rakt in till hamn.
Efter att den berömda droppen fått den lika berömda bägaren att rinna över för de boende i ett bostadskomplex i New York ringer värden till polisen.
Buset som håller till i källaren grips, och alla boende, utom en riktigt störig en, firar detta genom att gemensamt äta och dricka gott.
Men, gänget ifrån källaren släpps på fri fot ganska omgående då bevisen inte håller för att hålla kvar dem.
Siktet ställer de direkt in på att hämnas på de boende i huset, oavsett om det gäller kvinnor eller män, vuxna eller barn.
Det hela börjar med att de kastar en flaska i ansiktet på den ena boenden efter att de hotat honom, och sen fortsätter det där ifrån.
Våning för våning tas hämnden, men kommer de boende bara vika ner sig och ge upp eller kommer de försöka behålla sina hem?
Sitt ner i båten, för nu blir det åka av.
Upplägget i filmen är inte helt olikt Death Wish 3 från samma år (M. Winner 1985).
Tydligen var New York inget vidare ställe att bo på just då, om det finns någon sanning i filmerna som kom under den tiden.
Är lite samma feel på gänget i Tenement som i Death Wish, nämligen helt hänsynslösa och synnerligen råa med våldet.
Dock är Tenement inte lika fokuserad på en person som Death Wish är, utan här är det mer övergripande, både över gänget och de boende i huset.
Dessutom är Tenement en mycket mer sleazy historia, med mer sex, mer våld, och framför allt elakare våld.
Då är ändå Death Wish-serien en elak historia, så ni förstår hur det ligger till med denna.
Men, inte ofta man får se någon dödas genom att pålas med ett kvastskaft, eller att några små barn kastar kokande vatten på folk.
Önskar nästan att utgåvan av Tenement hade varit lite sämre, så man fått ännu ett lager smuts över den.
Bilden är lite för bra för att man ska få den där riktigt unkna känslan man ibland kan behöva på liknande filmer.
En film som denna skulle man vilja ha sett på en Drive-In under en Grindhousekväll.
Ungefär den bildkvalitén som det är på trailern längre ner i denna text.
Men, man ska inte klaga, för det är en njutning att få stifta bekantskap med den uppsjö av bra filmer som nu återfinns på diverse nedladdningssidor eller till och med återutgivna på DVD så man kan äga en fysisk kopia.
Under 70- och 80-talet kom en hel del filmer i samma stil.
Råa, med en blek syn på städerna där de utspelades och på samhället.
Filmer som med olika grader av verklighetsanknytning satte en spotlight på det smutsiga i städerna, på baksidan som man oftast inte får se.
De skitiga, trasiga och nergångna husen, de sargade människorna och smutsen helt enkelt.
Tenement faller in i den fåran, men betonas ska att historien inte känns direkt hämtad ur verkligheten.
Men det är ju inget man kräver av en film om ett hyreshus med busar och boende som fightas.
Men området runt huset känns sådär skönt nergånget som man gillar att se på film, men tycker är lite läskigt i verkliga livet.
Som jag tjatar om med jämna mellanrum är det kul att hitta för en själv okänd film, som nu med Tenement.
Hade inte hört talas om den innan, och med tanke på att jag verkligen gillar den här sortens filmer är det kul att få fram för mig okända rullar än idag.
Att det fortfarande finns guldkorn att vaska fram i den oändliga uppsjö av skit som manglas ut idag från "drömfabriken" i Hollywood.
Råa, skitiga, elaka och våldsamma exploitationrullar med bara ett fokus, att vara en skev slags underhållning i 1 timme och 30 minuter helt utan begränsningar eller rätt och fel.
Helt klart en film att se om man sett och uppskattat filmer som Death Wish 3 eller Bronx Warriors (E.G Castellari 1982).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar