tisdag 5 juni 2012

The Room













Title: The Room
Year: 2003
Dir: Tommy Wiseau
Review: M Original
****

Ibland sker det saker som man som människa inte kan råda över.
Vi har alla varit med om det.
Ibland är det bra, allt som oftast något dåligt.
Samma sak gäller filmtittandet.
Ibland så ramlar man över något så oklart och så orimligt att man tappar hakan till en utspänd Mjölbyvariant.
The Room är ett sådant tillfälle.
I samma skola av klassiker som Manos (H.P Warren 1966) och Troll 2 (C. Fragasso 1990) är The Room.
Komplett med plotholes stora som brunnslock, skådespeleri i stil med Paolo Robertos och ett manus som nog egentligen aldrig var varken klart eller nyktert.

I huvudrollen ser vi Tommy Wiseau som också skrivit och regisserat filmen i all sin prakt.
Han spelar Johnny som bor tillsammans med den alltid lika upphetsade Lisa.
Enligt filmens senare twist har de spenderat de senaste 7 åren tillsammans.
Självfallet komplett med totalt oerotiska sexscener i dimmigt motljus... inte bara en utan flera gånger.. samma scen då.
Lisa är otrogen mot Johnny med hans bästa kompis.
I röran av otrohet och missade jobberbjudanden finns också Denny, den föräldralösa pojken.
Vi får vissa sidospår, som självfallet aldrig ordnar upp sig som rör Dannys liv och leverne.
Som det ska vara alltså.
The Room ska vara någon slags drama om dubbelspel, otrohet och förtvivlan..
Är det det?
Nja, blir väl svaret på den frågan.

Man märker att Tommy Wiseau verkligen tror på sin vision, men den faller rejält pannkaka mer ggr än en.
Det är ju också anledningen till att man uppskattar filmen.
Den är otroligt pajig, dåligt skådespeleri som mer liknar en lokal råpretentiös teaterproduktion och miljöer som byter utseende lite allt eftersom.
Man kastar en boll lite förnöjt mellan sig iförda kostymer, man står på tak och beter sig, man tränar kampsport i öppna miljöer och man har fest med utrop av graviditet.
Allt ackompanjerat av Wiseaus övertro på sig själv och sin film.
Man misstänker att skaparna av Arrested Development lärt sig hur en kyckling låter från The Room.

Är The Room värd att se frågar ni?
Utan tvekan säger vi, den har precis som redan nämnda filmer ett otroligt underhållningsvärde.
Man spolar tillbaka, ser om scener flera gånger och skrattar sig lomhörd av det man ser.
Finns oändliga mängder citat att använda sig av och ni som inmundigar discodricka kan nog ordna ett drinking game eller två utan några större ansträngningar.
The Room kommer bli en film man återvänder till flera gånger, och citat ifrån den har redan fastnat i vår vokabulär.
Tecken på en film "so bad it's good" onekligen.