fredag 24 februari 2012

More Brains! A Return To The Living Dead














Title: More Brains! A Return To The Living Dead
Year: 2011
Dir: Bill Philputt
Review: M Original
****

Send more cops!
En given klassiker signerad Dan O'Bannon som jag tidigare skrivit skrämde livet ur mig via en recension med bilder i en gammal filmtidning jag lyckades smussla till mig på något sätt.
De levande döda som inte kunde dö igen, och åt upp människors hjärnor.
Return Of The Living Dead med sin absolut helt briljanta öppning.
En klassiker väl värd att återvända till med jämna mellanrum, vilket vi i T.O också gör.

Dokumentären som fått namnet More Brains! kom lite som en överraskning, och en mycket välkommen sådan.
Det är anekdoter om inspelningen, mycket minnen och roliga scener vi får ta del av.
Också lite tragiska berättelser om Mark Venturini och Dan O'Bannon som inte längre är med oss.
Framförallt vill vi framhäva James Karen som är ruskigt rolig och verkar vara en helfestlig typ.

I vissa filmdokumentärer så brukar det ju bara skrapas lite på ytan under 10 minuter eller så, men More Brains! klockar in på imponerande 2 timmar.
Alltså 30 minuter längre än själva filmen som den behandlar.
Vi slipper också snack om de efterföljande uppföljarna, för så ärliga ska vi ju vara och säga att de inte ens närmar sig originalets storhet.
Intressanta fakta och "skvaller" om skådespelarna framkommer, som vem som var hemlös när filminspelningen startade, vem som var helt lyrisk över att få spela in en skräckfilm, vem som ville vara naken precis som Linnea Quiqley och vem som inte var så peppad på att spela in till och från.
Som sagt, en djupgående och noggrann dokumentär som gör filmen rättvisa och behandlar den med respekt.
Vilket vi vet inte alltid händer när det rör lite obskyra skräckisar precis utanför mainstream.

Vissa delar blir lite väl nostalgiska på ett småkrystat Hollywood-vis, men med tanke på den tid som gått och resten av dokumentären så har man överseende med det och njuter till fullo av allas minnen och berättelser.
Som sagt, uppföljarna är ju inget man behöver se direkt mer än kanske en-två gånger, men Dan O'Bannons original är en klassiker väl värd det.
Att se filmen och sen på det se dokumentären gör bara filmen ännu bättre och roligare.
Mycket sevärd.