Title: Tommyknockers
Year: 1993
Review: M Original
***
Stephen King har ju gjort en och annan bladvändare värdig namnet, och hans betydelse för skräcklitteraturen kan ju inte annat än respekteras.
Mitt öga har ju alltid passat filmtittande mer än böcker, men ett par stycken av hans verk har jag allt betat av.
Desto flesta filmatiseringarna av hans verk har jag ögnat, och en skaplig andel såg jag när jag var yngre.
Har ju varit inne på risken med att återbesöka en gammal filmbekanting man dyrkade som ung i vuxet tillstånd, så hade en oro när jag återbesökta Tommyknockers.
Var inget knäböjande inför just den här som yngre, men jag minns att jag såg den ett par gånger och gillade den.
Hittade den för en liten kaffepeng på facebook och tänkte att jag skulle återbesöka den igen, då det var länge sedan sist.
Oron som sagt låg kvar sedan jag återvänt till The Langoliers (1995) med en inte helt välsmakande eftersmak i munhålan.
Filmen, eller miniserien, utspelar sig i den sömniga småstaden Haven i delstaten Maine.
Livet går sin gång och alla känner alla.
Författaren Jim Gardner (Jimmy Smits) bor där med sin käresta Bobbi (Marg Helgenberger) och sin hund.
Hans karriär är på upphällningen, och detta är såklart en ordvits då han lider av alkoholism.
På efterfesten till en uppläsning gör han bort sig ordentligt när han druckit alldeles för mycket.
Hemma i Haven så har Bobbi hittat ett mystiskt föremål nedgrävt i skogen i närheten av deras hus.
Föremålet får henne att känna sig uppåt och mer energisk, och hon vill att Jim ska hjälpa henne gräva fram det.
Runt om i staden, i takt med att föremålet grävs fram mer och mer så börjar lustiga saker hända.
Människorna i den lilla staden börjar förändras, och många verkar fått en inspiration till att skapa olika sorters maskiner.
En del av maskinerna är till för att sortera brev, andra för att hjälpa en ung aspirerande magiker på traven och en för att hämnas på sin otrogne man.
Nästan alla verkar påverkas, förutom ett fåtal och däribland Jim som verkar skyddas från förändringen på grund av sin stålplatta han fått inopererad i huvudet efter en olycka.
Människor försvinner och det blir mer och mer hotfullt och underligt i staden.
Jim bestämmer sig för att gå till botten med det och förhoppningsvis kunna rädda Bobbi undan det beroende hon fått för föremålet i skogen.
Men kommer han och de fåtal andra som är omärkta av det mystiska föremålet hinna stoppa det innan det är för sent?
Min oro var i detta fall inte befogad, för Tommyknockers har faktiskt åldrats helt okej.
Det är som brukligt att vissa av effekterna är lite off.
Den är ju gjord i början av dataeffektåldern och det var ju inte alltid top of the line när det gjordes för TV.
En grej där jag tror den överlevt tidens tand på är att den faktiskt har bra skådespelare.
Det är en rad av dem man känner igen från andra filmer och serier, som dessutom gör arbetet bra.
Jimmy Smits, Robert Carradine som man känner som Lewis Skolnick från Revenge Of The Nerds (J. Kanew 1984), John Ashton och E.G Marshall är bara några av namnen.
Var ju något av en grej också när filmen kom att den före detta horisontalfilmsaktrisen Traci Lords har en ganska stor roll.
Det var folk som tyckte det var "osmakligt" att hon var med i en "vanlig" film.
Hon gör inte bort sig, och har uppenbarligen lyckats göra en karriär efter porren som skådespelerska och det känns rimligt med tanke på att hon funkar.
Det hade nog lätt kunna bli så att Tommyknockers fått samma sjukdom som många andra "direkt till TV"-filmer lider av om inte skådespelarna varit så pass bra som de är.
Visst, är ju inga Oscars-framträdanden kanske, men de gör så att det funkar med ett visst stänk av trovärdighet ändå i ett inte allt för troligt scenario.
Karaktärsutvecklingen är bra, och man får en helt okej insyn i de man får följa i filmen.
Det är vardagliga problem och bekymmer som finns där redan innan det de gräver fram i skogen börjar ändra folks beteende.
Skulle kunna bli ostigt, men jag tycker allt att det fungerar och man kan känna för karaktärerna.
Har inte läst boken, men enligt vad som skrivs och sägs så håller sig denna film ganska trogen originalet iallafall.
Jag gillar storyn, men som brukligt är så spårar det ju ur lite på slutet i sann King-anda.
Men det är inget som stör nämnvärt, och det är ju iallafall inte lika lökigt som slutklämmen på 6-timmarseposet The Stand (1994).
Här håller sig de scener som med en liten knuff åt fel håll hade blivit riktigt pajiga på rätt sida av gränsen, som tur är.
Dessutom blir ju historien lite mer djup när man tänker på att delar av den skrevs som terapiarbete kring Kings eget missbruk, som han nu är kvitt.
Jims alkoholism, människornas besatthet av föremålet och det där ruset som det till en början gav innan det övergick till vansinne.. jag gillar det.
Det ger storyn ett ytterligare djup som känns behövligt och välkommet.
Är ju i flera historier som han rör vid ämnet, och ofta med ett bra resultat enligt min mening.
Stephen King anser boken vara usel, och den var också den sista han skrev innan han tog tag i sitt liv och blev nykter.
Jag är ju inget stort fan av 90-talet, men Tommyknockers är årtiondet till trots bra och underhållande.
Det är lite spänning, lite vardagsbekymmer och en dos science fiction i en ganska angenäm mix.
Man kan läsa in, som jag nämnt, problematiken kring att ha ett beroende och kampen mot detta.
Eller så ser man den bara som tre timmar underhållning.
Är nöjd att jag återvände till den efter debaklet med The Langoliers som faktiskt inte var så intressant längre tyvärr.
Men Tommyknockers höll bra standard, och kanske till och med lite över vad man kan förvänta sig av en film gjord direkt för TV på det förkastliga 90-talet.
Det är inte den bästa av King-filmerna, men långt ifrån den sämsta.
Skulle säga att Tommyknockers lagt sig på en bra nivå, åldrats värdigt och är helt klart sevärd även nu när jag inte längre än 14 och kanske inte var fullt lika selektiv med vad som var bra eller inte.
En stunds underhållning helt enkelt, passande för en söndageftermiddag eller med en käresta till fredagsmyset kanske.
Soares-skalan:
- Underhållningsvärde: ***
- Effekter: **
- Skådespeleri: ***
- Helhet: ***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar