torsdag 23 oktober 2014

I Spill Your Guts (2012)

















Title: I Spill Your Guts
Year: 2012
Dir: James Balsamo
Review: M Original
***

Alla har vi suttit där framför tv'n och fnissat åt Troma.
Man kan inte kalla sig en b-filmskonnässör utan att ha sett iallafall de mest kända titlarna från Troma.
Det finns ju en charm i dem, även om mängden titlar som de facto är bra underhållning är ganska liten.
The Toxic Avenger (M. Herz 1984) är ju en klassiker som förtjänar ett omnämnande när man snackar b-rullar.
I Tromas fotspår kom ju en lång, lååååååång rad filmer av den mer hemmafilmade, lågbudgeterade formen.
I Spill Your Guts hamnar i kategorin över filmer som vill kopiera det som gjorde Troma stort.
Jag fick nys om denna rulle för att bandet Six Ft Ditch har med en dänga i filmen och vokalisten i nämnda band lade upp en bild på framsidan, så tog en chansning med rullen.
Man gillar ju ändå slasherfilm tänkte jag...

Joe (Billy Walsh) får medalj för sina insatser i kriget och hyllas som hjälte, samtidigt som hans krigskamrat Dennis (James Balsamo) enda pris är att hans röst är förstörd efter att ha blivit skjuten i halsen.
Det människor inte vet om dock är att Joe är en hjälte för han ljugit om händelseförloppet, och är anledningen till Dennis skada.
Dennis försökte rädda Joe undan fiendeeld, men denna detalj utelämnade Joe.
Joe tas emot i sin hemstad New York som en hjälte, och samtidigt börjar Dennis i tysthet (get it?) en våldsam hämnd.
Fler och fler mordoffer börjar dyka upp och allt pekar mot Joe.

Det känns så fort som filmen är slut som att jag var elak att jämföra denna med Troma.
Troma må vara b, men det är iallafall i många avseenden underhållande i all sin pajighet.
Jag dyrkar ju filmer som The Room (T. Wiseau 2003) som är sådär osammanhängande, dålig på alla vis men ändå rolig i all misär.
Man kan klappa sig på knäna, dra one liners från den och man har en rolig stund med den rullen.
I Spill Your Guts har inget av de där förlåtande elementen, det är bara riktigt dåligt.
Balsamo känns som att han riktigt tror att han gör en bra slasherfilm.
I vissa fall kan ju det bidra till pajigheten när regissören tror den gör ett superbt jobb men allt är super-b, men här hjälper det inte.
Vet egentligen inte i vilken ände jag ska börja.
Effekterna? Ljudet? Manuset? Skådespelarna?
Bered er på att höra motorsågen mot varenda kroppsdel av denna lortfläck till film.

Kan ju mjukstarta med manuset, som i rätta händer kanske hade kunnat bli något.
Soldater som kommer hem och behandlas fel är ju en tårdrypare vanligtvis, eller iallafall upplägg för en bra rulle.
Finns ju många exempel, däribland Combat Shock (B. Giovinazzo 1984) som släppts av just Troma som nämnts.
Den är lågbudget, men ett manus som engagerar.
Balsamo är uppenbarligen inte rätt man för jobbet, för här faller det platt som en pannkaka.
Hämnd brukar ju också vara ett läskande ämne, men när man känner noll och inget för de medverkande i filmen blir det ju svårt att ta till sig manuset.
Det känns som att en blöt svamp skrivit det.
Ingenting håller ihop, det hoppar fram och tillbaka utan någon som helst sammanhang.
Det känns överlag som att en mellanstadieelev som råkar glutta fram bakom soffkudden när någon våldsrulle visats på tv skrivit manuset.
Det kan väl också gälla överanvändandet av lättklädda damer.
Visst att en byst eller två brukar pryda rutan i de gamla klassikerna, men här blir det så mycket att man tror man råkat slå på en horisontalfilm av misstag.
Det känns som ett billigt knep, och ja, jag förstår att det låter konstigt när det kommer från någon som dyrkar 80-talsslashers.

Nästa punkt jag sätter sågtanden emot är skådespelarna.
Det är precis som manuset riktigt uselt över hela banan.
Det enda roliga är att Tromas head honcho Lloyd Kaufmann dyker upp i en cameo och så även Lynn Lowry.
Det är flera kändisar som glimtar förbi och jag kan för allt i världen inte förstå varför de ställer upp.
Balsamo själv är med i rollen som den sure Dennis, och ja, han skådespelar ungefär lika bra som han gör film och skriver manus.

Ljudet.... ja, ljudet... vad ska man säga?
Det klipps in låtar hela hela tiden, och ljudnivåerna är ställda av han alkisen som bor bakom din lokala matbutik.
Ni vet han som är lomhörd och skriker hela tiden.
Det känns så iallafall för det är helt av kartan dåligt ställda nivåer.
Dessutom är all dialog upptagen med kameramikrofonen vilket resulterar i att exempelvis knackande av handklovar i bordet liksom spränger sig in i ljudbilden.
Det stör, precis som allt annat med ljudet stör.
Ljudet är i samma skola som Birdemic: Shock And Terror (J. Nguyen 2010), alltså det sämsta man hört.

För att ha titeln som filmen har spills det väldigt lite inälvor i filmen, iallafall som man ser.
Effekterna är riktigt dåliga... no surprise egentligen.
Det är med effekterna som med resten av klippning och utseende på filmen.
Det klipps bort, det läggs suddig lins (om det är meningen är oklart) och det som syns är bara dåligt.
Återigen känns det som att det skulle vara några skolkids som gjort filmen, inte någon som utger sig för att vara seriös.
Överlag är kameraarbetet helt fruktansvärt.
Det skakar, tiltar, zoomas och klipps helt åt skogen precis hela tiden.
Men man kanske ska se det som att teamet iallafall är konsekvent.. det är pissdåligt på alla plan.

Sammanfatta en film som den här är ganska svårt.
Jag brukar som sagt gilla b-filmer, även de där allra sämsta brukar få mig att dra på smilbanden till och från.
Men I Spill Your Guts har liksom ingenting... eller jo, den enda saken är att Joe heter Bava i efternamn och att vissa låtar är bra grejer.
Men i övrigt är det så skinnkrypande uselt helt utan någon förlåtande element att jag är lite nöjd med mig själv att jag orkade mig igenom den.
Eller ja.. kanske ska känna mig dum som slösat 1 timme och 30 minuter på den här dyngan.
Det retar mig också att sådana här filmer kommer ut på dvd medan andra bättre rullar aldrig ser dagens ljus.
Ryktet säger också att en del 2 är på gång, men den kommer jag inte rikta mina sargade ögon emot.
Nej, låt folk som har koll på skräck göra filmer istället för det här är på riktigt bland det tröttaste jag sett.

Soares-skalan:
- Underhållningsvärde: -
- Effekter: *
- Skådespeleri: *
- Helhet; *


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar