Micke "Svullo" Dubois

När jag var liten såg jag Angne & Svullo och även Den Elake Polisen på tv.
Det kom att förändra hela mitt liv, och det är ingen överdrift.
Micke Dubois burdusa, hetsiga humor färgade mig något helt otroligt.
Jag kan skratta tills jag gråter bara av att tänka på klassiker som exempelvis Vm i Dålig Hållning.
Det var låga skämt som många tyckte var alldeles för barnförbjudna för att visas på tv egentligen.
Jag njöt varje sekund av att se Micke Dubois äntra rollen som Svullo.
Sen när filmen Svullo Grisar Vidare kom var ju lyckan total.
Den är en klassiker i all dess mening.
Det går inte en dag utan att jag kör någon kommentar ifrån den filmen, eller en variant av någon.
Minns att mina klasskamrater inte såg samma storhet i Svullo eller Elake Polisen som jag gjorde.
Men det gjorde inget, för det blev bara ännu mer speciellt band man hade till Svullo då.
Han var så extrem att "vanligt" folk inte fattade humorn.
Nu för tiden är ju "gå runt och retas med folk på stan"-tv vanligt inslag, men det görs aldrig lika bra eller vältimeat som i Svullos fall.
"Sälodlare".... "din gamla kakmonstertant"... odödliga kommentarer.. och det finns hundratals av dom.
Jag försöker vid varje tillfälle som ges visa klipp för folk, eller se Svullo Grisar Vidare.
Lyckan var total när Angne & Svullo kom på dvd med den kompletta serien.
Den har gått varm i spelaren.
Tyvärr började ju Micke Dubois karriär dala, men han försvann aldrig helt.
Små framträdanden i filmer, och även som programledare för något slags videoprogram var han ändå i rutan.
Men sen försvann han mer och mer.
Den i måndadsskiftet november/december 2005 avled Sveriges absolut mest egna, och i mina ögon absolut bästa komiker.
Bakom hans otroliga mimik och hans ofelaktiga timeing dolde sig en depression som vi fans helt missat.
Efter en kort sejour på psykiatrisk klinik skrevs Micke Dubois ut, och hängde sig i sitt källarförråd en knapp månad senare.
Micke Dubois död tog mig hårt, eftersom han betytt så mycket för mig genom åren.
Men också för att det alltid känns hårdare när en komiker, en person som roar oss andra mår så dåligt själv.
Har valt att inte läsa boken På Liv och Död än, för trots 5 år sedan han dog känns det för deprimerande att läsa den.
Vill helst komma ihåg honom som den burduse, gapige, sjukligt roliga person han var.
Sitter i detta nu och kollar på Svullo Grisar Vidare och minns precis varför jag fastnade för Micke Dubois humor från första början.
Genialiskt, elakt, roligt, brutalt, plumpt, förbjudet och helt jävla otroligt bra.
Sveriges största.... jag saknar dig.
Micke Dubois 1959-2005