Fick veta idag att Ronnie James Dio avlidit.
Det är ett tungt slag, både mot metalvärlden men också för mig personligen.
Växte upp med DIO's musik, och minns att jag som liten var så nyfiken och samtidigt lite rädd för omslagen.
DIO var en sån artist som under hela uppväxten följde med, som aldrig blev dålig.
Hans musik höll bra klass, och hans röst var makalös, även när man med andra artister tappade intresset.
Hade turen att få se DIO under deras tour med Ratt och Alice Cooper.
DIO's show sopade banan med de andra akterna, och DIO själv sprang ner vid publiken och man märkte att han verkligen älskade det han gjorde.
Han levde för att göra konserter och spela för oss, fansen.
Jag är ruskigt nöjd med att när DIO sprang där nere vid staketet gjorde han "high five" med mig.
Inte ofta man blir starstruck, men det är något jag är mycket nöjd med.
Jag trodde verkligen han skulle kämpa sig ur cancern och återkomma starkare än någonsin.
Men ibland vill det sig inte så som man vill tyvärr, och i fallet med DIO var det verkligen en stor förlust.
Detta tillsammans med då Joey Ramone dog är enligt mig de två största förlusterna för musiken, och för mig personligen.
Vet att det kommer komma fler sådana här tragedier tyvärr.
Blir en bitter eftersmak nu när man lägger på DIO vinylerna på spelaren.
Du är saknad DIO.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar