Eleganten Från Vidderna

Title: Eleganten Från Vidderna
Year: 2010
Dir: Andreas Brink
Review: M Original
****

Jag kommer ihåg när jag var liten.
Det var vissa låtar man kände sig lite extra.. ja, busig i brist på bättre ord, när man lyssnade på.
Några av dessa låtar tillhörde Eddie Meduza.
Alla har vi något slags förhållande till denne man, Errol Norstedt som han hette egentligen.
Måhända är det ansträngt, eller så är du en av många som roas av hans plumpa humor med sikte på könsorganen.
När vi började se denna dokumentär så trodde jag att man skulle få se den burduse Eddie som säger att "kvinnär har en å knulle mää" och dricker sprit.
Döm om min förvåning när den Errol Norstedt vi får stifta bekanskap med verkar vara en skärpt och smått deprimerad man.
Vi får höra om hans uppväxt då de ständigt flyttade runt, han mobbades i skolan och livet var allmänt tråkigt för barnen i familjen.
Flera personer från både Errols uppväxt, hans familj och bandmedlemmar är med och pratar om Errol/Eddie.
Eddie/Errol själv är också med, i en lugn och som sagt, lätt deprimerad intervju där han visar upp en helt ny sida av sig själv som iallafall jag inte trodde man skulle få se.
Han pratar om musik, sin roll han spelar som Eddie Meduza.
Hur han tog namnet Meduza gjorde mig golvad så oväntat var det, lysande.
Vi får höra vilket musikalist geni han var, och hur begåvad och snabb han var på att lära sig nytt och på att skriva låtar.

Från att ha sålt sin musik via annonser i tidningar och på kassett växte Eddie Meduzas karriär, och med den också hans alkoholism.
Den behandlas också i dokumentären, av både hans nära och han själv.
Vi får också veta mer om musiken han skrev till andra artister av varierande musikstilar.

Eleganten från vidderna är en riktigt bra dokumentär om en av Sveriges kanske mest omdiskuterade artister.
Bannlyst, hatad, älskad, bespottad och hyllad...
Vad man än må tycka om Errol Norstedt och hans alterego Eddie Meduza så har man något slags förhållande till honom.
Från att ha skrattat gott åt hans texter som ung till att ha skrattat än mer åt dom som vuxen lämnar den här dokumentären en lite bitter eftersmak.
Man förstår att rollen som Eddie kanske inte var den allra roligaste alla gånger, och att humorn och viljan att få folk att skratta har en baksida.
Det är med nya ögon jag ser på Eddie Meduza och framförallt på Errol Norstedt nu.
Det var inte bara en försupen bråkstake som inte verkade göra annat än att runka, slå punkare på truten och dricka sprit dagarna i ända.

Eleganten från vidderna ska såklart ses av människor med iallafall ett litet intresse av Eddie, men kan med gott samvete ses av alla.
För alla har vi hört, sjungit med, skrattat åt eller blivit förbannade av en av hans låtar.
Dokumentärskaparen kan vara mycket nöjd, för samma sekund som den var slut så laddade P Original ner samtliga Eddie-album han hittade på nätet.
Ett gott betyg
Errol Norstedt - 1948-2002
Avslutar detta med en av mina favoritlåtar av Eddie Meduza.