Posters

Estetik kanske inte är ett ord man sammankopplar med vår odödliga (levande döda?) kärlek inför det de flesta kallar skräp.
Men tro mig, vi har en ådra av det också i oss.
Filmaffischer var bättre förr, så enkelt är det.
Dagens posters med enbart fotografier på och lite text är inte roliga.
De ser tråkiga ut, och är inte fina att titta på eller att pryda ens pojkrums väggar med.
På mina väggar på hemfronten hänger Metropolis, Evil Dead, Night Of The Living Dead, Dawn Of The Dead, Star Wars och Opera.
De följande affischerna är precis som soundtrack-listan ej på något sätt komplett.
Kommer fler inlägg med snygga/fula/underbara/fruktansvärda affischer.
Var så säkra.

Elefantmannen:

- Snygg, stilren och skvallrar inte mycket om vad filmen handlar om.
Grått och lockande i all sin enkelhet.
Loggan är klockren också.

Metropolis:


- Mästerlig affisch till en mästerlig film.
Också snyggt och rent och annorlunda färgsättning.

The Thing:


- En av världens bästa filmer, och en affisch som skrämde mig som liten.
Finns i ett paket hemma hos mig, redo att pryda väggen i min nya lya.
Klockren, kall och elak.. precis som filmen.

Gremlins (Polen):


- Polsk affisch till Gremlins.
Många länder gör egna affischer, och de polska är alltid fina och roliga att titta på.
I många fall väldigt amatörmässiga, men alltid klockrena.
Minns fortfarande när jag fick bläddra i en bok med samlade polska filmaffischer.
Suveränt!

Death Wish:


- Världens hårdaste man på en otroligt snygg affisch.
Klockren med den bruna tonen som var originalaffischen.
Ännu snyggare i denna färgsättning.

Thriller - En Grym Film (aka They Call her One Eye):


- 70talet gav oss mer snygga affischer än något annat årtionde.
De målade figurerna och de funkiga logotyperna, totalt överlägset allt annat.
Vi knäböjer inför denna affisch och detta årtionde.